Så var det äntligen dags för premiären av Uppsalas vin- och delikatessmässa. Personligen har jag länge tyckt att det har behövts en mässan som samlar både dryck och delikatesser på detta sätt i Uppsala. Ofta får man hör att vi är så pass nära Stockholm att vi kan ta oss till mässorna där, men jag håller inte riktigt med. Det känns alltså mycket roligt att allt fler mässor och dylika evenemang hålls i Uppsala. Jag och min sambo Anna får stå ute i några minuter då mässan inte är helt redo när vi kommer. Höstblåsten motiverar oss att ta oss in snabbt på mässan vilket gör att vi även avverkar de första provningarna i ett rasande tempo. Väl innanför dörrarna får vi information om hur mässan är uppbyggd; den är utspridd på tre olika rum på två våningar. För att få upp värmen från snålblåsten utanför och få en överblick över dagens utställare börjar vi därför med en joggningtur runt mässan. Efter några glas vatten för att grunda inför provningarna och låta pulsen landa är vi redo att ta oss an mässan på allvar.

Mässan hade ca 50 utställare varav huvudparten lockade med vin av olika sorter, som sig bör på en vinmässa. Under epitetet deli eller delikatess går övriga utställare och i denna kategori är spannet brett vad gäller innehåll. Kaffe, korv, ost, chark, tapas i form av bl.a. oliver, lakrits (minst tre olika stånd kunde skönjas i vimlet), rökt torsklever, viltkött och choklad fanns att smaka på mässan. Utöver det fanns några utställare som erbjöd starksprit, t.ex. Mackmyra whisky och Facile punsch. En rolig monter för uppsala-patrioten och GT-älskaren var också Uppsala Tonic.  Något av en uppräkning av allt som provades under dagen kommer nu. Läser du denna text främst för ölrecensionerna kan jag tipsa dig om att scrolla ner, ölen kommer sist.

Höjdpunkter bland mässans delikatesser och övrig dryck

Isländsk lakrits, smaksatt salt och rökt torskrom erbjöds från grossisten Nammi. Lakritsen som smakades på plats var kombinerad med choklad vilket tydligen är själva grejen på Island. Det smakade i alla fall riktigt bra och resulterade i två burkar att ta med hem. Rökt torskrom köptes också även om inga smakprov erbjöds. Vi får hålla tummarna för att det är gott. Det verkade i alla fall så spännande att vi var tvungna att ge det en chans. Har du tips på hur denna förhoppningsvis utsökta delikatess ska förtäras, så skriv en kommentar.

Andersson och Tillman bjöd på ett julbord i miniatyr med trevlig pressylta, korvar och skinka. Vi hade testat det mesta innan och vet att A&T bjuder på bra kvalitet. Pressyltan var dock ny för oss och kan rekommenderas. En bra balans av julkryddor.

Uppsala Tonic är en starkt lysande stjärna på uppsalahimlen i det universum som kallas VinterGTan. De visade upp sitt smörgåsbord av tonic. Nyheten Ginger Mary blev dagens nytill- men också stjärnskott. Den har fina toner av ingefära och rosmarin som fungerar utmärkt under julen, och även annars. Kristofer Klerfalk berättade vant om deras tre tonic-sorter. Uppsala Tonics samarbete med Jackdaw Brewery vilket resulterat i en spännande öl med kaffe och tonic (se nedan) kom också på tal.

Jackdaw brewery

Uppsalabryggeriet hade med sig fyra fat och några flasköl. Under en trevlig stund med prat om produkter, framtidstankar och mina eventuella planer på att besöka deras bryggeri, provades ölen nedan.  

Maratonic (fat) Ett roligt samarbete med The Broker Coffee Roastery och Upsala Tonic vilka båda var på plats på mässan. Detta var premiären för ölet Maratonic som är bryggt tillsammans med Skrubbe. Ölet var en riktig törstsläckare vars bitterhet kommer från tonic och kaffe. Briljant säger jag! De etiopiska bönorna ger en rund sötaktig smak och en fräsch citrusaktig och kryddig smak kommer från bitterkomponenten Upsala Tonic, dessa två kompletterar varandra fint.

Saison Kongero (fat) Ett samarbete med belgiska bryggeriet Alvinne har gett denna trevliga saison med brödig smak och en trevlig fruktig beska som fyller munnen. En bra saison som både är trevligt kryddig men ändå lättsam.

Azacca Punsch (fat) Öl med fruktig smak och inslag av sötebröd, syrliga frukter och örter. Man känner lite mango och röda bär. När den släpptes på Systemet för småpartier under 2016 tyckte jag den var aningen svag i smaken och saknade lite kraft i slaget. Serverad på fat denna gång gav den ett mycket bättre intryck och det var mer schvung i smaken.

Monkey Belle (fat) En belgo-APA-saison crossover. Trevliga belgiska toner tillsammans med fin beska som stannar kvar. Ölen har en blommig sötma som matchar beskan. I sann saison-anda finns toner av hö, jäst och örter.

Zwarte Draak Bourbon barrel edition (flaska) Mållös, det var vad jag var! Jag vet knappt hur jag ska uttrycka detta, så jag nöjer mig med ett wow! En oerhört balanserad öl. Den är tuff och stannar kvar i ditt minne. Ölet har starka smaker som lägger sig fint i munnen och bournonsötman är precis rätt typ i detta öl. Lite lakrits och kaffetoner matchar denna och det blir ett utmärkt resultat.

Artesenal

Hos utställaren och återförsäljaren Artesenal fann vi en trevlig monter med mycket öl, lite vin och även starksprit. Många pärlor testades vid detta bord. Förutom mina tre favoriter som jag skriver lite mer utförligt om nedan testades en sessions-IPA från spanska Cervexa Santo Cristo med mycket potential samt tre öl från belgiska De Halve Maan där Straffe Hendriks Heritage 2014 nog var vassast och rekommenderas varmt som dessertöl.

Nordes Atlantic Galician Gin, Galicien, Spanien Trevlig gin med aromatisk doft och smak av blommor. Fungerade utmärkt med Upsala Tonics ginger mary som matchade den parfymiga smaken. I sig själv var den också trevlig och kan helt klar stå på egna ben. För vissa ginälskare kan den kanske vara lite väl parfymig, men jag tyckte att den var riktigt vass.

Sidras Lagar Ribela, Galicien, Spanien Tre cider testades från spanska Ribela. Under min ciderprovning på Ångkvarn tidigare i höst så var Ribela enligt mig den bästa av de sex cidersorterna. Om märkets cider generellt kan man säga att drycken är lätt kolsyrad med vacker och autentisk äppelsmak ackompanjerad av toner av jordkällare. Cidern skulle fungera utmärkt till mat och där och då drömde jag mig bort till alla fläskrätter som jag skulle kunna matcha ribelorna med, superb cider. Vi provade tre olika sorter:

Ribela Artesana – Sötsyrlig cider som har lite bitter ton. Lagom sötsyrlig. Fin äppelsmak.

Ribela Clasica – Mycket aromatisk, intensiv, kraftfull och genuin äppelsmak.

Ribela Bagoas na Choiva  – Funkig smak av jordkällare med syrliga toner. 

Black Nizza Motor Øl, Hanscraft & Co., Bayern, Tyskland. En imperial stout som enligt mig var mässans höjdpunkt. En full mun med många fina toner av rostad malt, saltlakrits, kaffe, mörk choklad och torkad frukt. Söt och bitter med lång och fin eftersmak. Märket Hanscraft & Co är ett riktigt trevligt bryggeri. Jag har provat flera av märkets öl tidigare men fick nu möjlighet att testa ännu en öl, och vilken öl sedan. Dagens höjdpunkt!

Amka och Beer Enthusiast

Amka hade med sig ett stort utbud av viner. Vi provade producenten Travaglini Gattinara och fick prata med Alessandro Guagliardi från italienska Travaglini Gattinara. Vi fick smaka tre fina viner som lär gå hem fint med en bra söndagsstek eller till svenskt vilt. Rekommenderas.  

Hos Beer Enthusiast fick vi testa några trevliga öl på flaska. Den som jag inte hade provat tidigare var Malmgård Imperial Winter Warmer med en maltig, tung smak med söta inslag av aprikos och pomerans. Fantastisk julöl som lär fungera väl till julmat men också efter maten.

När vi lämnade mässan var det främst med glada tongångar vilka inte endast berodde på dagens smakprovningar. Mässan som anordnades för första gången hade många bra och intressanta utställare. Sortimentet var relativt brett och även en ölentusiast som jag själv fann många pärlor både bland delikatesser och andra dryckestyper. Några saker som skulle kunna bli bättre är marknadsföringen. Det var aningen lite folk på mässan, även om man såklart får ta lite hänsyn till att det var första året den anordnades. Många vänner hade missat helt att mässan skulle äga rum. Detta relativt låga antal besökare tillsammans med lokalens utformning gjorde att mässan ibland kändes lite tom. Folk var utspridda i avgränsade rum över två våningar (tre om man räknar in källarplanet med toalett och garderob). Med än mer besökare hade detta nog inte varit ett problem, men som det var nu kände både jag som besökare och flera utställare av detta. I framtiden, för jag hoppas verkligen att det finns en framtid för detta event, håller jag alltså tummarna för att mer kraft läggs på marknadsföring vilket ger fler besökare och en större och bättre mässa. Jag vill även framöver kunna dricka ädlare dryck och äta finare råvaror, på hemmaplan, inte i Stockholm. Heja Uppsala vin- och delimässa!