1991 lanserades uttrycket “quadrupel” av Brouwerij de Koningshoeven i Nederländerna. Bryggeriet drivs av munkarna bakom varumärket La Trappe. Det skulle ta 10-15 år innan uttrycket blev allmänt etablerat bland ölälskare internationellt. Vissa menar att quadrupel är detsamma som stilen “mörk stark belgisk ale” men i det lite starkare och mer komplexa spektrat. eventuellt också lite sötare än t.ex. Chimay Bleue. Jag litar helt på definitionerna från SHBF och i synnerhet på amerikanska BJCP (Beer Judge Certification Program) Style Guidelines och kallar öltypen för “mörk stark belgisk ale”.
Provningen gick ut på att smakbedöma och jämföra öl som är kända bland ölälskare.
Jag bjöd in två ölentusiaster och serverade ölen blint i två omgångar. Endast jag visste vad som fanns i glasen Uppgiften var att poängsätta ölen med viss hänsyn till SHBF:s öltypsdefinitioner. Poängskalan sattes till 0-10, där höga poäng ges till ett bra öl. Ölen var alla i princip relativt färska, d.v.s. de har väl stått något halvår på flaska
Så bör öltypen smaka (förenklat från SHBF:s definitioner)
Maltig med fruktestrar och belgiska jästfenoler. Skall vara värmande till mycket värmande, men ska inte upplevas som spritig. Trappistvarianterna är relativt torra, medan andra varianter kan vara sötare. Beska och humlesmak får finnas, men ska inte vara framträdande. Högre beska är tillåten i varianter med högre restsötma. Maltsötman balanseras oftast upp av alkoholen snarare än beskan.
Kvällens uppställning
La Trappe Quadrupel 10%
Chimay Bleue 9%
Van Steenberge Gulden Draak 10,5%
St Bernardus Abt 12 10%
North Coast Brother Thelonius 9,4%
Westvleren XII 10,2%
Vreta Kloster Abbedissan 12 10%
De Halve Maan Straffe Hendrik Quadrupel 11%
25 poäng
La Trappe Quadrupel – Snygga och tydliga jästfenoler, med inslag av kandisocker och klister. Detta smakar väldigt belgiskt och är ruskigt gott!
Gulden Draak – Fruktig, bärig, söt och balanserad. Belgisk jästkaraktär kommer sent i smaken. Tydlig korianderton. Gott!
Straffe Hendrik Quadrupel – Fruktig, inslag av mandel och koriander. Ganska torr, men med alkoholsötma.
24 poäng
Chimay Bleue – Väldigt låg smakintensitet. Lätt karamellighet. Mjuk, väldigt snäll i jästkaraktären men god!
23 poäng
St Bernardus 12 – Låg smakintensitet. Mjuk med inslag av kakdeg och bär. Svag jästkaraktär.
Brother Thelonius – Gott, men väldigt mycket karamell. Inslag av fikon och sirap
Vreta Kloster Abedissan – Lätt fruktig, en smula choklad och tydliga inslag av björnklister.
21 poäng
Westvleteren XII – Låg smakintensitet. Bärig, med svaga jästfenoler. Lite mandel. Väldigt söt jämfört med de övriga.
Slutsats
Det bästa sättet att jämföra olika öl är att prova dem samtidigt. Då uppstår väldigt tydliga skillnader. Blindprovning borgar också för ärlighet, och bias försvinner. Vi tyckte att La Trappe Quadrupel var det öl som smakade mest belgiskt, och blev förvånade över att jästkaraktären i flera av de andra ölen var så sparsam. Att Westvleteren XII endast tog 21 poäng beror på att den var alldeles för söt.
Rick Gordon Lindqvist










0 kommentarer