Jan Heweliusz – astronom, borgmästare och ölbryggare

När 50-plussare hör namnet Jan Heweliusz tänker de nog på ett polskt passagerarfartyg som förliste i Östersjön 1993, där 55 personer omkom. Fartyget var uppkallat efter en av de mest namnkunniga personerna i Gdańsks historia.

Astronomen Heweliusz

Johannes Hevelius, eller Jan Heweliusz på polska, var en av 1600-talets mest framstående astronomer. Även om han inte är lika känd för allmänheten som Galileo eller Kepler, var han i sin samtid högst respekterad. Han ska tillsammans med Wałęsa, Schopenauer och Fahrenheit räknas till stadens ”stora söner”. Heweliusz föddes år 1611 i Danzig, som formellt var en del av kungariket Polen, alltså inte Tyskland/Preussen. Staden var alltså inte tysk i statlig mening, men väldigt tysk i sin kultur, sitt språk och sin självbild. Staden styrdes av tyskspråkiga borgare, och man såg sig som en del av den tyska stads- och handelsvärlden. Heweliusz brukar kallas ”den sista naked eye-astronomen”, eftersom han gjorde extremt precisa observationer, utan att alltid förlita sig på teleskop. Han byggde stora, väldigt exakta instrument, till exempel kvadranter och sextanter. Han byggde ett av Europas mest avancerade observatorier i Danzig, konstruerade sina egna teleskop, kartlade månen mycket noggrant, samt upptäckte och beskrev nya världsbilder bland mycket annat.

Bryggaren Heweliusz

Heweliusz kom ifrån en välbärgad borgarfamilj med böhmisk bakgrund. Familjen drev ett bryggeri, vilket var vanligt bland köpmän i staden. Detta bryggeri ärvde och utvecklade Heweliusz. Den mest kända ölsorten vid denna tid hade anor från 1400-talet och kallades Jopenbier. Det var ett extremt sött öl eftersom det jäste ut dåligt. Ölet var välhumlat men hade dominerande maltighet och maltsötma.

Detta öl blev en exportprodukt under 1500- och 1600-talen, och man skickade den huvudsakligen till Skandinavien och de nordtyska städerna. Ölet ansågs vara en lyxvara och konsumerades huvudsakligen av överklassen. Jopenbier dracks ibland som medicin, och rekommenderades även för ”svaga och sjuka”. Det sägs att Carl von Linne uttalade sig om ölet ”Pryssing” (öl från Preussen), han ska eventuellt ha sagt: ”Dansiger Pryssing är väl gott för den som stött och slagit sig, men väl mäktigt”. Pryssing ska anses ha varit ett generellt uttryck för ”exportöl från Preussen”, men ordet ”mäktigt” leder en specifikt till ett starkt, sött och kraftigt öl, vilket passar väldigt väl in på det berömda Jopenbier.

Varför kallades ölet för Jopenbier?

Det finns minst två etymologiska hypoteser kring namnet ”Jopenbier”. Den första hypotesen säger att det går tillbaka till det medeltida namnet på en stor träskopa: ”Schuffe” eller ”Schope” (i form av en tunna med ett vinkelrätt fixerat handtag), varifrån varmt vatten hälldes över malten. Denna tunna användes också till att skopa vatten ifrån vid bränder. Från detta sades namnet ”Schuffenbier” eller ”Schopebier” ha sitt ursprung, vilket med tiden ändrades till Jopenbier.

Den andra hypotesen verkar mer övertygande och kopplar Jopenbier till namnet på en kvinnlig, åtsittande kaftan (tyska: Joppe), som fortfarande är känd i vissa delar av Polen som ”jupka” eller ”jubka”.

Hur bryggdes och jäste Jopenbier?

Bryggprocessen för Jopenbier krävde, precis som med all annan öl specifika förhållanden. Det bryggdes på korn- och vetemalt (och relativt mycket humle), vilket säkerställde en hög sockerhalt och densitet. Ölet kokades länge, ibland 12 timmar eller mer.

Primärjäsningen ägde rum i öppna kärl, vilket gjorde det möjligt för specifika kulturer av jäst och bakterier att utvecklas, vilka var ansvariga för ölets distinkta egenskaper. Under krausen (vanligtvis 12–24 timmar in från jästpitch) bildas ett täcke skum där mögel och allehanda bakterier och svampar förökar sig. Ölet var alltså spontanjäst.

Ölet efterjäste och klarnade långsamt under flera månader, i och med att sediment hade satt sig. Därefter följde år eller åratal av långlagring på fat, vilket påverkade smak och konsistens

Med bryggarspråk säger man att ölet hade en enorm startdensitet (OG: original gravity), och en nästan lika enorm slutdensitet (FG: final gravity).

Uppskattade bryggdata, här ifrån Tyskland 1906

OG: 1.230
FG: 1.195
ABV: 3.5%

Förjäsningsgrad: 10–13%

Det ska sägas att Jopenbier från Danzig och Jopenbier från Haarlem (idag Nederländerna) inte var samma sak, även om traditionerna delvis hänger ihop. De var mer som syskonöl i samma hansatradition.

Jopenbier var så berömt att det gav namn åt en gata i Danzig – Jopengasse. Det var en central plats i stadens bryggartradition. Under 1800-talet när Danzig var en del av Preussen, var Jopengasse en livlig gata med många bryggerier och pubar. Efter andra världskriget bytte man namn på gatan till Ulica Piwna (Ölgatan), som idag är en pittoresk gata i Gdańsks gamla stad.

Kuriosa

Ett modernt mikrobryggeri i Gdańsk som brygger hantverksöl är PG4 Browar. De brygger också Jopenbier, enligt ett gammalt recept från staden.

Jan Heweliusz begravdes i Sankt Katarinas kyrka i Gdańsk, där hans gravsten fortfarande finns.

Rick Gordon Lindqvist