Är hazen död?
Jag och du träffades för första gången i Juni 2016 på Södermalm i Stockholm. Det fanns något där och då som var intressant, annorlunda och spännande med dig. Inte så att det klickade på något sätt mellan oss utan snarare så att vi uppmärksammade varandra. Komiskt nog överensstämmer inte din nyans då med hur jag ser på dig nu. Trots tankarna, och de något värmande första mötet, skulle det få vänta till slutet av 2018 innan vi skulle ses igen.
I slutet av November 2018 träffades vi igen, åter på Södermalm fast ny adress. Det var här jag upptäckte att din nyans förändrats. Det var också här jag kända att jag ville vara mer med dig. Vi började träffas mer regelbundet, hade trevligt i varandras sällskap och den mer övertygande känslan av att det kanske kommer bli vi två. Och så blev det. Vi började resa, upptäcka nya länder, botanisera och diskutera. Smaken för dig blev alltid desamma. Det är med dig jag vill vara. Vi förlovade oss.
Nära inpå tre år senare, i November 2021, tog vi det till nästa steg; vi gifte oss. Du öppnade nya dörrar för mig, dörrar jag inte trodde var möjliga att öppna eller någonsin skulle få öppna. Jag tänkte på dig varje dag och varje timme och ibland kunde jag inte somna för att jag tänkte så mycket på dig. Vi var trygga med varandra. Trygga och stabila. Vi visste var vi hade varandra. Ingen eller inget kunde stoppa oss.
Under försommaren 2023 kom en ny tillkom en ny känsla mig. En känsla av att det här stabila och trygga konverterats till något tråkigt och förutsägbart. Frågorna inom mig var många. Är det så här jag vill ha det? Finns det något annat? Trots vår stabila och trygga samvaro väcktes tankar på att det kanske finns någon annan för mig. Är det här slutet?
Är hazen död?
0 kommentarer