Vrak – en djupgående historia

av | mar 10, 2011 | Populära, Smått och Gott | 14 Kommentarer

Vrak – en djupgående historia

av | mar 10, 2011 | Populära, Smått och Gott

Har känt som om jag bara skriver samma sak om och om igen och provar olika öl, så jag frågade på Facebook vad folk som läste min blogg ville läsa om. En av de första att tycka till var bloggkamraten Magnus Bark på ofiltrerat.se. Han kom med följande idé : “Till exempel skulle det verkligen behövas en rejäl genomgång av den numera mytomspunna Vrak.” Ok, tänkte jag. Det var ju en rolig sak vi en gång i tiden gjorde på Slottskällans Bryggeri och många kanske inte vet riktigt vad som hände. Jag skall försöka gräva djupt i mina minnen och återge det så sant som möjligt om den första Vrakölen 🙂

Foto : Jessica Heidrich

När vi (Jag, Hans Finell och Urban Nilsson) hade kört Slottskällans Bryggeri i några år fick vi en dag 1999 ett telefonsamtal från en dykare som sa att han och en kompis hittat öl i ett skeppsvrak och undrade om det var ok att dricka ? Vi bad honom att komma förbi med ett par flaskor så skulle vi kolla. Marcus Runeson och Mats Karlsson som dykarna hette kom då med en kylväska med ett par ca 65 cl stora flaskor i som rent ut sagt såg för djävliga ut. Dessa kom från ett tyskt lastfartyg som hette SS Nicomedia som den 11 oktober 1915 hade blivit sänkt av  den brittiska ubåten HMS E19 strax utanför Ölands södra udde. Det var flera båtar som sänktes den dagen och det går under namnet “The Submarine Massacre of 1915”. Han berättade också att när de kommit upp till ytan med flaskorna så öppnade de ett par flaskor på en gång och provsmakade och tyckte att det var ok men konstigt. Sen blev de orolig om de skulle bli sjuka av det och sparade de andra flaskorna. Vi öppnade ett par  flaskor och konstaterade att det här var ju helt ok och drickbart. Vi tyckte att det var en korsning mellan en lätt fruktig ale och en tysk veteöl. Rätt snart uppstod idén att det här borde man kunna leta jäst i och försöka göra något vettigt av. Jag kläckte på en gång att det skulle hete Vrak, och sedan var processen igång.

Urban tog kontakt med en tjej han kände som “höll på med saker på ett labb och var duktig” som han sa. Detta visade sig vara en person som hette Jessica Heidrich. Hon höll på och bökade ett tag och jag har för mig att den första jäst-stammen hon fick fram och lyckades isolera var lätt rosa i färgen och allmänt suspekt, men att efter ett tag fick vi en som var ren. Eftersom vi redan hade gjort en veteöl som hette Vit, började Urban experimentera och efter ett par provbryggningar var vi framme vid ett resultat som var helt ok och påminde mycket om originalet, tyckte i alla fall vi. Jag har för mig att vi släppte Vrak i samband med Stockholm Beer festival 2000 men är inte helt säker. Vrak släpptes på Båtmässan 2000 i en specialbar och fanns sedan även med på StockholmBeer det året. Vi hade det med där och hade också 2 originalflaskor som vi öppnade under festivalen. Den ena tillsammans med Michael Jackson alias The Beer Hunter och jag har för mig att även Michel Jamais  och Anders Thool var med på den. Den andra försvann i allmänt tumult. På The Beer Hunters sidan påstås det att det var en variant av jästen Williopsis som vi hittat. Det är dock en information som vi aldrig tagit del av vad vi vet. Jag var i kontakt med Urban och Peter Frodemo som också var med på bryggeriet under denna tiden, och varken de eller jag har hört detta eller sett det på något annat ställe än på den hemsidan. Vi vet alltså fortfarande inte vad det var/är för jäst. Den vi hittade och som Jessica tog fram var dock lite lätt aggressiv så att säga. Den jäste precis överallt i bryggeriet och hur som helst, så under ett tag var det mycket stora problem med vildjäsning i de andra produkterna. Detta är den största anledningen till att bryggeriet inte gjort den igen. Jästen blev också tröttare och tröttare och det var problem med att få de sista satserna att jäsa som vi ville, vilket också dessvärre återspeglades på smaken.

Michael Jackson tog också en hel container med 33 cl longneck av denna öl till sin öl-klubb han hade i USA, och det tyckte och tycker jag var otroligt rolig att fick igenom. Jag tror att vi var/är det enda svenska bryggeri som lyckades med det, om jag har fel snälla informera mig om det i så fall.  Jag vet att det finns ett fåtal flaskor kvar i hus och hem hos folk i Sverige, och jag blev så sent som igår erbjudan att få en flaska. Det är ju ett erbjudande man inte kan motstå. Han som erbjöd den drack en i somras och sa att den var mycket bra fortfarande, så man har ju lite förväntningar 🙂  Tack på förhand Björn, jag får återgälda det på något sätt.

Produkten är dock ’död’ i bryggeriets ögon även om jästen finns i någon form av Cryo-frys förvaring och det finns 3-5 originalflaskor kvar som är oöppnade. Tanken kan dock finnas att brygga den igen om någon annan ställer upp med lokaler att brygga i eftersom Slottskällan inte kommer att ta in jästen i sina lokaler igen. Ett alternativ är att bygga ett speciellt ’jäsrum’ bara för Vrak, men eftersom den är ofiltrerad måste den i så fall få en egen tapplina eller bara tappas på fat !

Ja det var lite om hur den kom till och varför. Jag minns också att det var någon som berättade att han byggde något på gårdsplanen vid sitt hus och innan de grävde igen det la han ner en flaska vrak för “kommande generationer”.

Vrak var en veteöl med vetemalt, pilsner- och ljus karamellmalt. Humlen var Northern Brewer och Steiermark och den var på 5,4 procent. Jästen var ’Vrak-1915’

Vila i frid !

/Jonas H – Mars 2011

Pilsner.nu