När Sverige mötte Frankrike satt jag på en pub i Stockholm. Det var trångt och stämningen god, vi spelade ändå bra i föregående match, mot Japan. Den sjönk något redan innan vi torskade, när servitrisen slängde fram menyer på bordet (klockan var 22.45 och alla hade ätit middag) och sa “Alla måste beställa något, det är dealen när ni bokar bord”. Jahopp? Jag satt där med den billigaste bärsen på tapp (Carlsberg tror jag, men vem fan vet?) och kände att varken stämningen eller drycken kräfva mat. Öl som mest smakar vatten är sällan gott till maten. Det spelade ingen roll, order är order och vi beställde lite wings, lökringar och mozarellasticks till sällskapet. Bra friterat är kanske det enda som är gott med den här typen av blaskig bärs?

Mjöd har vi bryggt sen vikingarna rodde runt och plundrade

Jag brukar säga att man kan skilja på öl som sköljer ner maten och öl som kompletterar den. Fotbollshinkarbärs ligger absolut i den sistnämnda kategorin (och har verkligen sin plats) men tyvärr är det få svenskar som tänker på öl som något som också kan komplettera maten smakmässigt överhuvudtaget. Lite i motsats till hur vi tänker på vin. I svensk mat- och dryckeskultur är det vinet som har plats i finrummet. Det är egentligen lite konstigt. Traditionell svensk mat gör sig bättre med riktigt kall öl och en liten hutt brännvin om man är lagd åt det hållet. Snapsen är en del av vår kultur men den fyller också en funktion till fet mat såsom sill. Den sköljer bort fetthinnan som bildas i munnen och gör att vi känner smakerna bättre. Öl har vi bryggt sedan åtminstone 1500-talet och pratar vi mjöd sen vikingarna rodde runt och plundrade (de svenska vikingarna btw men ro på ni, Norge). Vin ska först nu, med mycket ansträngning, börja odlas på våra breddgrader (kämpa på Solariskings!).  På samma sätt som vi ser på vin borde vi se på öl.

Alla med en hjärna kan räkna ut att GW:s röda på box inte kommer skapa superharmoni

Vi är en till synes liten skara i detta land som köper öl med stor omsorg. De flesta har nog sitt favoritvin/öl att hinka och till maten kan man såklart bara välja något man vet att man gillar. En gång träffade jag exempelvis en servitris som skröt högt och stolt över att hon minsann “Dricker rött till räkeer, det är INGA problem vettu!”. Fint för henne, tänkte jag, men alla med en hjärna kan ju räkna ut att GWs röda på box inte kommer skapa superharmoni med de dagsfärska räkorna från räktrålaren som låg förtöjd vid kajen utanför hennes restaurang. Synd på räkorna kan man tycka men om hon tycker att det är gott är det inte för mig att döma. Folk får givetvis ha vad de vill i glaset till maten men poängen är att det blir hundra gånger godare om man faktiskt tänker över valet.

Precis som en sommelier pratar om druvor, friskhet och struktur i viner gör ciceroner (dvs ölsommelier) detsamma om malt, humle, sötma och munkänsla i öl. Precis som med vin passar olika öl bra till olika kök och smaker. Söt mat ökar upplevelsen av beska och syra i ölet, så till raggmunk eller gubbröra skulle jag välja ett sötare öl med något lägre beska och syra. Är du sugen på något från de asiatiska köken, såsom tsukune, pho eller orange chicken som är umamitunga, kan du tänka snarlikt men också dra på med en syrligare öl då umamin minskar upplevelsen av just syra. Väljer man i stället en beskare öl såsom en American IPA till de här köken, upplevs ölet som ännu beskare. Det tycker åtminstone jag, som inte är särskilt förtjust i varken besk mat eller dryck, att ni ska undvika.

Tråkigt med den här typen av öppen dörr, tänker du? Riktig lågoddsare att rekommendera öl till husman och olika asiatiska kök. Du är förstås rätt och det finns givetvis så mycket mer för den som vill prova. Du kan testa Hoppy Otter från Hop Notch till pasta puttanescan (men tänk på att minska chilin som annars ökar smaken av alkohol i ölet) eller varför inte valfri Gueuze eller Elbogen Weissbier från Hyllie Bryggeri till torsk med Hollandaise och dillslungad färskpotatis? Koka ner lite av ölet och slå smörsåsen på så har du en jäkla pangrätt. Den häftigaste pairingen jag varit med om är nog Wallonia från Åre Bryggcompagni, wild ale fatlagrad på franska rödvinsfat i 36 månader som serverades med en crudo på pilgrimsmussla med smörsås på passionsfrukt. En oväntad kombo och helt otroligt gott.

Foto: Mikael Göransson

Det hade varit tjänstefel av mig att föreslå att det passar till allt i matväg

När jag tog fram En Lager Till: tillsammans med Jämtlands Bryggeri var det med ambitionen att den skulle smaka mycket utan att vara för besk, för att komplettera så mycket som möjligt av den mat som jag lagar hemma. Svensk husman, japanskt, brittiskt. Resultatet blev en brödig, karamellig lager med hög hinkabilitet samtidigt som den faktiskt smakar något. Perfekt till de ovanstående exemplen mao. Det hade varit tjänstefel av mig att påstå att den passar till allt i matväg eller att de köken vi tänker oss att öl passar till är de enda.

Så när du går in på bolaget eller din lokala pub, ställ frågan: “Vilken öl passar till”? Vet de inte det, googla. Testa dig fram och jag lovar att det kommer göra din matupplevelse så mycket bättre. VM-sommaren är slut för Sveriges del men jag kommer följa resten av mästerskapet med spänning, heja Haaland osv. Jag kommer fortsätta gå till min lokala pub, fortsätta beställa billig, blaskig iskall öl men när det är dags att beställa mat (när jag själv vill det, helst) vill jag ha något som smakar något som kan komplettera den. Måhända, En Lager Till:

Evelina Collin Reuterfors är matkreatör, kock och utbildad cicerone. Följ henne för spännande recept och tankar om mat och dryck @evelinacollinreuterfors

Alla foton: Mikael Göransson