Monstruo de Agua är uppkallat efter axolotlen, den endemiska salamandern vars namn på nahuatl betyder vattenmonstret. Sortimentet bygger på inhemska och lokala råvaror och inkluderar öl bryggt på regnvatten och svamp från mixtekiska ursprungssamhällen. Gränsen mellan öl, mjöd och fermenterad dryck är medvetet suddig och det är en del av poängen.

Bryggeriet i sig ligger i Topilejo utanför stan men tasting room i Condesa är öppen onsdag till söndag. Det är det naturliga stoppet för den som vill se vad som faktiskt är möjligt att göra med mexikanska råvaror och en öppen inställning till vad öl kan vara.

Cru Cru håller till i ett renoverat kloster i Romita, en av de äldsta delarna av Roma Norte. Produktionen är i det närmaste handgjord och sortimentet inkluderar en Tripel Mexicana, en hibiscusgose och samarbeten med bryggerier utanför Mexiko. Man kan se hela bryggningsanläggningen från bardisken.

Öppettiderna är begränsade till torsdag-lördag och lokalen tar inte ett stort sällskap. Det är ett ställe för den som planerar besöket och som inte behöver plats för tio personer. Torsdagskvällar hålls salsanatt i lokalen.

Falling Piano har ett piano hängande från taket och drygt 20 ölsorter på menyn, full bar och tacos. Det är ett av de mer tillgängliga bryggerierna i Roma med öppettider som håller längre än de flesta i området. Stämningen lämpar sig för ett större sällskap och det är ett naturligt startställe för en kväll i kvarteret.

Det är inte det mest experimentella bryggeriet i Mexico City men sortimentet är brett nog för att tillfredsställa de flesta och maten är tillräckligt bra för att motivera att man stannar och äter.

Drunkendog är den ölbar i Mexico City som dyker upp överst på i stort sett alla listor och det finns goda skäl till det. Över 30 sorter på fat, mestadels mexikansk hantverksöl men med ett urval amerikanska och tyska märken inblandat, plus ytterligare dussintals alternativ på burk och flaska. Stället är hundvänligt, utomhussittningen är generös och personalen vet vad de serverar.

Menyns mat rör sig i gränslandet mellan mexikanskt gatukök och amerikanskt pubkök, med tlacoyos, esquites och sliders sida vid sida. Det är ett ställe man kan stanna på länge och det är tydligt att stamkunderna gör det. Räkna med att det är fullt på helgkvällar.

El Depósito är en ölbar och butiksbar med flera lokaler i Mexico City, varav Condesa och Roma är de mest lättillgängliga. Sortimentet är koncentrerat till mexikansk hantverksöl med ett dussintal sorter på fat och ett brett flask- och burkurval. Det är ett bra ställe att prova sig fram i det mexikanska öllandskapet utan att behöva veta exakt vad man letar efter.

Lokalen i Condesa har stor bardisk och TV för den som vill följa sport. Atmosfären är avslappnad och stångmixen av lokala och internationella besökare gör det till ett behagligt alternativ när man inte orkar leta upp ett mer obskyrt ställe.

Cervecería Metropolitana i Narvarte är det ställe på listan som är minst turistbelastat och mest lokalt förankrat. Estetiken liknar ett skolcafeteria från 1980-talet med foosball-bord i bakre delen och den känslan är inte av misstag. Det är ett kvarterskrypin som råkar ha 20 kranar med lokala microbryggerier, varav flera är så små att de inte syns någon annanstans i staden.

Det är ett bra sista stopp på en kväll om man vill ha en känsla för hur stadens ölscen ser ut när den inte är påklädd för besökare. Narvarte är en kort taxi från Roma och värd besöket.