Den 1 Februari släpps det tolv ölsorter på ett trettiotal av Systembolagets butiker. Vilka butiker det är kan man se här.  Vad jag personligen är glad över är den tredje i Fullers Brewer’s Reserve- serien, där de två tidigare varit riktigt bra tycker jag. Denna gång är det en eklagrad ale som legat på fat som tidigare innehållt bland annat whisky från Auchentoshan.

Den 15 Mars släpps årets påsköl. De är femton till antalet och är enligt min källa de som listas nedan.

Förra året var det 12 stycken så i år belönas vi ytterligare tre sorter dock har två försvunnit (Eriksbergs och Wisby) så det blir totalt 5 nya.

Three Hearts Påskebrygd
Bryggmästarens Påsköl
Mariestads Påsköl
ST Eriks Påskale
Nils Oscar Kalaspåsköl
Pumpviken Påsköl
Oppigårds Easter Ale
Mohawk Oxymoron Black IPA
Sigtuna Easter IPA
Slottskällan Blåkulla
Jämtlands Påsköl
Dugges Easy Easter
Sigtuna Easter Ale
Rasted Forår
Saint Landelin Biére De Paques

Drycken är mycket mörk med ett mörkt chokladmousse-färgat småbubbligt skum som lämnat en tunn hinna av skum på toppen av ölen. Mycket snygg ! Doften är dominerad av grandoft. Det bara väller grandoft ur glaset och man funderar på om den inte skulle kunna kvala in som en julöl i sverige. Påminner mig om Anchor Steams julöl i år. Finns även lite kaffe och kakao samt en gräsig humlearom.  Smaken är massiv av malt, gräsig humle, kaffe, lite lakrits och en pepprig lång slutbeska. Den ligger kvar mycket länge i munnen efteråt.

När ölen blir lite varmare och rumstempererad stiger den en doft ut glaset som påminner otroligt mycket om den som förr låg runt pissrännan på Norrlands Nation i Uppsala runt kl 0.45 på en lördagskväll. Urin, doftblock, svett och lite kräk. MYCKET obehagligt !!! Är ju inte tänkt att man ska ha den vid temperaturen, men ändå.

Jag tyckte redan innan doft-chocken (ja jag läser Aftonbladet på nätet) att den här ölen inte var balanserad utan stack åt alla håll och kanter, och inte hade helt angenäma toner. Den var mycket vacker att titta på men det är inte mitt primära mål med en öl. Jag vill ha in den i munnen och ner i magen och få en härlig smakupplevelse av det hela. En upplevelse som ligger kavr i mitt minne framåt. Den här kommer också att ligga kvar i minnet men inte som ett positivt minne. Utifrån det måste jag säga att det här var en rejäl besvikelse. Jag tycker att de brukar göra mycket bättre ifrån sig på Stone.

Drag ännu en lott !

Av de 50 största ölleverantörerna till Systembolaget under 2011 stod de små bryggerierna i Sverige för ca 2 500 000 liter. Man kan i runda svängar säga att de stor för totalt 1,1 % av försäljningen.

De som sålde mest var Oppigårds på ca 566 000 följt av Nils Oscar på ca 503 000,  Jämtlands på ca 490 000 och Nynäshamns Ångbryggeri på 315 000. Det vill säga att de fyra stod för ca 1 875 000 eller 75 % av de små bryggeriernas försäljning.

Att jämföra så var Oppigårdsförsäljning ca 0,25 % av den totala Systembolagesfösäljningen i Sverige.

Jag tror vi måste bli bättre på att köpa saker från Svenska microbryggerier !

 <Källa : Systembolagets Statistik 2011 – www.systembolaget.se>

När man häller upp den sprider det sig en doft av lakrits från glaset som innehåller ett öl som är mycket rödbrunt, ja jag vill säga svart i färgen. Skummet är smått finbubbligt med caffe-latte färg och drar i brytningen mot ölen mot rostbrunt. Skummet dör rätt snabbt men lämnar dock kvar en tunn skumhinna på toppen av ölet. Doften är som jag redan nämt massiv av lakrits, choklad, kaffe,vanilj samt små drag av banan. Smaken är först massiv av söt lakrits som sedan övergår i en choklad och lakritssmak som sedan klingar av i en lång torr lakritssmak.

Det märks att det är chippat för det finns tanniner i produkten som inte är helt trevliga och min gissning är att de använt relativt ny amerikansk vitek eftersom den brukar kunna ge det samt vaniljtoner i produkten. Blir dock förvånad att jag inte hittar någon vanilj i smaken men amerikansk vitek brukar ge mest karraktär på doften och mindre på smaken, så det är möjligt att de ‘kvävs’ under all lakrits.  Bananen jag hittade är doft som kommer från den belgiska jästen.

Jag gillar den här trots den massiva lakritsen. Jag gillar lakrits men det kan bli lite mycken som i den här, dock är den balanserad i sitt förhållande mellan doft och smak trots dess komplexitet. Finns några kvar på Systembolaget så är ni lakritsälskare : Skynda Fynda !

Doften när man häller upp den är stor av madeira, fikon och söta plommon. Skummet är litet med snyggt och långt med små fina bubblor som har en ljusbrun färg. Smaken är också präglad av plommon och madeira, malt och en kvalmig lång slutsötma. Skulle nog dessvärre säga att denna gått över toppen och dalat kraftigt i det mesta. Synd…..

När vi efter lite förseningar äntligen kom fram till hotellet visade det sig att klockan blivit mer än vad vi hade väntat oss och vi var hungriga. Vi gick ut på en promenad och hittade på en gång stället Le Trappist ! Kunde det bli bättre, tänkte båda jag och min fru. Vi gick in, satte oss ner och beställde in varsin öl med lite ostar,  sellerisalt och dijonsenap. Hela denna ölhall hade en fantastisk inredning som gick i Art Noveau stil och detta tillsammans med att vi sedan åt av osten och drack en trappist till det (Rochefort 10) gjorde att det kändes som om vi äntligen var i Bryssel.

Första dagen hade vi inget inplanerat förrän på kvällen så vi tog det lugnt och åkte ner på stan med tunnelbanan. Hotellet låg cirka tio meter från en tunnelbanenedgång, precis vid Porte de Namur, så det var lätt att ta sig runt i staden med tunnelbanan om man inte vill gå. Vi tog oss ner till centrum där vi genast bestämde oss för att sätta oss på en uteservering och ta en kaffe (frun) och en öl (jag). Helt ok att sitta i solen i ca tolv grader varmt och bara må gott denna novemberdag, som mer var som en tidig vårdag.  På menyn hittade jag bland annat en Tongerlo julöl som jag inte druckit tidigare.

Efter lite shopping och travande i city kom vi förbi A La Mort Subite och min fru ville gå in där. Jag var som ni förstår inte svårövertalad. Senast jag var där blev jag utskälld för att jag inte hade jämna pengar till notan, samt att en hund skulle ha min plats. Denna gång var de betydligt trevligare och vi tillbringade någon timme där med att bland annat dricka en Chouffe Houblon ochäta en baconsallad till . Det är grejjer det. En halvt kilo tärnat stekt fläsk och fyra salladsblad.

På kvällen hade vi planerat in en konsert på Music Corner med The Quite Jazz Quartet. En gammal bekant som bor i Bryssel sedan många år hade gig och då måste man ju dit. Det är en liten ekologisk pub-restaurang som är otroligt mysig. De som jobbade där undrade hur vi hittat dit, men de förstod efter ett tag när valda delar av bandet började prata svenska med oss. Jag åt en grymt god osso-buco och sköljde ner den med lite trappister och ekologiskt rödvin. Bandet lät mycket bra och kvällen avslutades med att vi blev hemkörda till hotellet av bandmedlemmen. Rolig sättning på bandet för övrigt. Bas, trummor gitarr och flöjt där flöjtisten dubblade på piano ibland. Sättningen och soundet drog mina tankar till Pan Trio fast med trummor.

Söndag bloody söndag. Denna dag började med att vi tog det lugnt och sedan tog en lång promenad i riktning ner mot centrum av staden. . Vi hamnade så småningom för lunch på Cafe Leffe i distriktet Sablon. Det blev en mycket trevlig lunch med en förrätt bestående av färska ostron, därefter musslor med belgisk pommes och majjo. Jag tog en leffe 9° till ostronen, Hoegarden Grand Cru till musslorna och till efterrätt tog jag en Lindemans Framboise. Min hustru åt bland annat en fantastisk fisksoppa till varmrätt och tog en Kriek till efterrätt. Perfekt lunch skulle jag vilja säga. Jag har inte varit på detta ställe tidigare och det kunde nog te sig turistiskt i sin utformning men det var mestadels infödingar som var där visade det sig.  Dagen gick fortsättningsvis i Hortas tecken och den avslutades på en mycket mysig restaurang som hette Copenhagen Tavern. Lite konstigt med tanke på namnet på stället men jag åt belgisk husmanskost och drack en trevlig Ramée på fat. Jag undvek med flit  den ’Store dansken’. Kvällen avslutades oväntat på Le Trappist…..

Måndagen var min hustru på jobb hela dagen, så jag fick ta hand om mig själv…… jag tänkte att lite öl skulle vara och trevligt. Det enda som fanns på min lista denna dag var ett besök på A La Bécasse. Denna restaurang där de enligt ryktet bara skulle servera suröl . Efter lite letande hittade jag ett hål i en vägg och när man gick in på innegården så låg det där.  De hade inte bara suröl men det var det jag var inriktad på. Massor av olika sorter på kran och jag började med en ‘sampler-bricka’.  Jösses vad trevligt och gott. De serverade även en del sorter i porslinskrus som de gjort i många många år och servitören hade ett förkläde som drog tankarna till en munkkåpa. Blev sittandes där i nästan tre timmar och många sorter blev det.  På slutet garvade bara servitören åt mig och sa att jag borde äta lite oxå. Färden gick vidare med lite runtlufsande i Bryssel och lite mat och öl igen på A La Mort Subite innan färden gick mot flygplatsen för hemresa.

Som vanligt så saknar man staden grymt mycket och vill tillbaka igen och igen och…….

Høst Citra, från Beer Here, släpptes på höstsläppet på Systembolaget den 1 September i höstas. Den finns faktiskt kvar på en hel del butiker fortfarande. Beer Here är ett spökbryggeri, vilket innebär att de inte har någon egen produktionsenhet utan hyr in sig på olika bryggerier som brygger åt dem. Just denna är gjord på Søgaards Bryghus i Aalborg. Det är en Singel Hop med enbart Citra som humle.

Färgen är mörkt brun med ett fint lätt chokladfärgat skum på toppen. Doften är stor och fräsch av söt citrus, gräsighet, övermogna blå plommon och en lätt sojadoft. Smaken är trevlig med en bra markerad beska, lätt citrusfruktig, drag av träighet och en torr lång efterbeska som är lite för hård i förhållande till resten av smakerna.

Fantastisk doft men den hängde dessvärre inte ihop med smaken. Betydligt klenare kropp än vad jag trodde när jag kände doften och smakerna höll inte riktigt ihop på slutet tycker jag. Dock anser jag detta vara en mycket bra matöl. Till en höstgryta på älg, fläsklägg med rotmos eller varför inte en köttbit med en vitlöksspäckad potatisgratäng.

 Färgen är ljust bärnstensfärgad med ett fint kort skum på toppen. Doften är stor och trevlig med massor av alkoholsötma, torkade plommon, knäck, toffe och små drag av choklad. Smaken är kraftig med massor av plommon, alkoholsötma, lätt spritighet och en fet härlig maltighet. 

Jag tror att det är den mest balanserade barley wine jag druckit. I alla fall en av de två tre bästa mycket beroende på dess balanserade kropp.

Dyr som tusingen 199 kronor men eftersom min har räckt i 2 timmar så är timpriset inte så högt

 Sakta men säkert börjar jag få en stabil uppkoppling med världen igen. Fram tills dett får jag roa mig med att dricka öl som jag inte kan skriva om. Finns en drös underlag när det finns uppkoppling mer än några minuter i stöten

En julöl som funnits med sedan 1975 i USA och något kortare tid i Sverige är Anchor Steams Christmas Ale. Varje år har de ett nytt träd på etiketten, och i år är det bristlecone tallen som pryder den.  Varje år har den även en ny kryddning, men i år verkar de har tappat en hel kryddlåda i bryggverket.

När man häller upp ölen har den ett fint småbubbligt cocacolafärgat skum på en mörkt brun öl. Doften är massiv och stor av ingefära, kryddnejlika,kardemumma, muskot och kanel. Det vill säga det luktar vörtbröd med lite muskotinslag. Smaken är kryddig och maltig med massor av muskot, tallskott, grapefruktbeska och en osöt-toffesmak.

Doften är roligare än smaken på den här men det är helt klart julkryddor så det räcker i den. Man vill liksom doppa den i grytan som man doppar vörtbrödet. Det gör att jag tror att den här skulle kunna sitta som en smäck till en macka med julskinka och senap på. Har dessvärre inte det hemma ännu men jag har sparat en flaska för att prova till det när det drar ihop sig.

Systembolaget lanserar idag en app för Android – ”Systembolaget – Sök & hitta”

Mer info hittar ni här –> www.systembolaget.se/app

Fuller’s Old Winter Ale är ju en av de julöl som inte behövt kvala sig in på Systembolaget genom provning, utam finns med automatiskt iår eftersom den sålt så bra förra året. En Svensk julölsklassiker alltså

Färgen på ölen är mörkt rödorange med ett fint offwhitefärgat skum som är mycket småbubbligt och ligger kvar länge. Det lämnar oxå efter sig en vacker ring på glasets sida där man efter konsumtionen av den, kan räkna antalet klunkar i det antal ringar man har. Doften är maltig med en lätt sötma, lätta toner av knäck och ett drag av citrusfrukt. Smaken är mycket maltig dock har den inte den sötma jag förväntade mig med avseende på doften. Munnen fylls av lätt bitterhet och drag av plåtburk, och den avslutas med en beska som ligger kvar och nästan har lätta drag av libbsticka.

Nja, jag miss faktiskt den här som sötare från förra året men jag har dessvärre inte någon flaska kvar. Tyckte att den var helt ok men är nog bättre till mat än utan.

Nåväl nu finns jag igen så att det kan bli lite uppdateringar på denna sida, lite svårt att göra det från mobilen så

Små partier

Den senaste informationen kom just upp på deras specialhemsida

http://zerobeer.wordpress.com

Blir en IPA på 6,5 procent med teoretisk beska på noll och en faktisk(uppmätt) på 87 IBU

Lovade de som var på provningen i fredags och lördags, att jag skulle lägga ut vad det var vi åt och drack. Detta skedde på Caviar i Saluhallen i Uppsala.

Öl & Maträtt 1

Parmesan- och chiligratinerade grönmusslor på Feskarns sätt. Till detta drack vi en Maredsous 6

Öl & Maträtt 2

Hoegaardenkokta blåmusslor med lök, vitlök, fänkål, selleri, citronzest och gräde. Till detta drack vi en Hoegaarden Wit

Öl & Maträtt 3

Alspånsröka blåmusslor med Senapsmix och sellerisalt. Till detta drack vi en Kloster -2001

Öl & Maträtt 4

Tomatkokta rablads- och vongolemusslor med palsternacka, lök mm. Till detta drack vi Rodenbach Grand Cru

Öl & Dessert

Chokladtryffelkaka. Till detta drack vi Timmermans Kriek

Tack till alla som kom och deltog i denna smakparningsprovning !

Kom precis hem från en snabbis på Mitt Kök Mässan, den som tidigare hetat Det God Köket. I år är dock tydligen TV4 med som medarrangör tillsammans med Allt Om Mat, och det har blivit ett namnbyte.

Jag har tidigare varit på mässan både som utställare och besökare, men det var några år sedan jag var där senast. Den största skillnaden jag märkte var att det var mycket mindre mat och mycket mer dryck på mässan. Det mesta är dock vin, men det är massor av utställare i vinsegmentet.

När det gäller öl var det lite glesare bland utsällarna. De jag hittade var Spendrups, Chang, Carlsberg, Cask Sweden, Great Brands, Åbro och AMKA. 

Jag hamnade rätt snart i Great Brands monter där Jörgen Hasselqvist höll hov som vanligt¨. Han hade bara med sig 4 olika sorter men bland dessa fanns Yeti och Red Seal så varför klaga. Jag är mycket förtjust i båda så gå gärna dit och prova.

Satt sedan och pratade ett tag med Helene Thideman på Pernod Ricard Sweden. Mycket trevligt samtal bland annat om hur hon upplevde mässan i stort och om hur hon ser på en mässa mot slutkonsumenter.

Hamnade sedan i AMKAs monter där de hade med sig bara en öl, men vilken öl. Det var X-Porter från Midtfyns bryggeri som släpptes på Systembolaget den 1/11.

 I montern hittade jag bla Frank Søndergaard som är en av ägarna tiil AMKA. Dröm om min förvåning när jag i samma monter hittade Connor Freeney, grundaren till O’Connors i Uppsala. Trevligt återseende och mycket snack blev det. Frank föreslog såklart att prova X-Porter men Connor och Daniel Eriksson från AMKA, bestämde att jag skulle prova lite vin istället.

Måste säga att jag är glad för det,  för bland det för jag fick smaka fanns ett helt grymt trevligt och gott rödvin som hette El Rincón – 2005. Hittar ni det så prova det !

Sen var det dags att styra kosan mot Uppsala igen för att hinna förbereda morgondagens mat & ölprovning.

Det här är en konstig öl vill jag säga på en gång. Smakerna från en snygg och trevlig saison blandas med de från sura körsbär och slutresultatet blir något som jag ena sekunden tycker är vidrigt och nästa riktigt roligt. Man kan tycka vad man vill om den men den är balanserad och välgjord. Surheten balanseras upp av sötman i saisonen och man har lätta fatinslag i det hela. Snyggt gjord men jag kan inte bestämma mig om det är en öl som är god också eller bara konstig.

Färgen är lätt rödrosa med orangegula drag och har ett smutsvitt skum som är otroligt kort och försvinner på en gång. Doften är stor av surkörsbär med klara drag av vete, malt, sötma och lite ekfatsdrag. Smaken är på samma sätt som doften stor av surkörsbär med den söta smaken av malten och sockeret uppblandat med en fadd eftersmak av lite Dux-tvål.

Bör drickas riktigt kall annars blir vissa smaker för dominerade och balansen försvinner. Kul att prova den i alla fall.