Den 1 Februari släpps det tolv ölsorter på ett trettiotal av Systembolagets butiker. Vilka butiker det är kan man se här.  Vad jag personligen är glad över är den tredje i Fullers Brewer’s Reserve- serien, där de två tidigare varit riktigt bra tycker jag. Denna gång är det en eklagrad ale som legat på fat som tidigare innehållt bland annat whisky från Auchentoshan.

Den person som tidigt försåg mig med listan på julölen har även försett mig med lite information om vilka julöl som köptes in automatiskt iår. Detta innebär att de har sålt en sådan volym förra året att de klarar av systembolagets gränser för att köpas in utan provning.

De utvalda är : (trummvirvel)

• Three Hearts Julöl
• Eriksbergs Julöl
• Pripps Julöl
• Falcon Julöl
• Falcon Julmumma
• Åbro Julöl
• Wisby Julbrygd
• Spendrups Julbrygd
• Mariestads Julebrygd
• Grebbestad Julöl
• Sofireo Julöl
• Nils Oscar Kalasjulöl
• Jämtlands Julöl
• Nils Oscar Julöl 2011
• Mysingen Midvinterbrygd 2011
• Oppigård Winer Ale
• Nisse
• Fuller’s Old Winter Ale
• St Peters Winter Ale
• Shepherd Neame Christmas Ale
• Hibernation Ale
• Samuel Adams Winter Lager
• Anchor Christmas Ale 2011
• Jacobsen Golden Naked Christmas Ale
• N’Ice Chouffe
• Corsendonk Christmas Ale
• Ayinger Winter Bock

Resten har alltså tagit sig in genom provning

Det är mycket bra saker som släpps på torsdag nästa vecka. Missa inte Hello My Name Is Ingrid, Fuller’s Past Masters, Nils Oscar Jubileumsöl eller de två från Cigar City.

Ser att det släpps en öl från Bröderna Anderssons dock kallar de det Andersson’s. Intressant eftersom apostrofgenitiv så gott som aldrig används i svenska språket…….men men

Här finns en länk med bilder på den oxå –> Länk

Från Unitas hemsida

Saker blir inte alltid som man vill eller tänker sig. Ett exempel på det är den senaste tiden för mig. Har jobbat alldeles för mycket på alla möjliga ställen och dessvärre har bloggen fått stå tillbaka av den anledningen. Har nu semester och försöker återkomma till ett fungerande skicka dels personligen och dels för min blogg. Ska dock åka bort i ett tag så jag är rädd för att inläggen här blir sparsamma under ytterligare ett par veckor. Sedan hoppas jag att mitt liv och öldrickande skall vara tillbaka i det normala lunket igen med ett par inlägg i veckan på bloggen. Nåväl, nog med undanflykter. Provar och dricker fortfarande mycket öl men har inte hunnit skriva om dem. Och då när jag tar mig lite tid, vad skriver jag då om ? Jo ……

Labyrinth från Unita Brewery eller egentligen Unita Crooked Line Brewery. Denna Black Ale/Imperial Stout på 13,2 procent har tagits in i Sverige av Wicked Wine. Just nu är jag tacksam för det eftersom det här var en mycket trevlig produkt att stifta bekantskap med. Kostade lite mycket kanske en del tycker men jag måste säga att den helt klart är värd den pengen.

Färgen på ölen är svart. När jag skriver svart menar jag verkligen svart ! Skummet har en ljust chokladfärgad färg och lägger sig snyggt och länge på toppen av ölen efter upphällningen. Doften är grymt trevlig med klara och stora drag av choklad, sälta, brända toner av kaffe och malt, mörk baksirap och lätta ek-toner. Oj, vilken doft. Man uppfylls av förväntningar och ljuvliga dofter. När man sedan för glaset mot munnen och tar en första klunk som man låter fara runt i munhålan, så uppfylls den oxå av fantastiska komplexa smaker. Det kryllar runt av smaker som alkoholsötma, kaffe, kakao och fruktiga toner som drar mot rött portvin. Sedan dyker det upp drag av vanilj, knäck och tobak för att på slutet klinga av i en snygg sötaktigt smak av espressokaffe och alkohol.

Mycker mycket bra ! Dock trodde jag att smaken skulle vara med ‘aggressiv’ med tanke på de kraftiga dofter som fanns, men den är mycket lättdrucken.  Var tvungen att åka och beställa några flaskor till och lägga på hyllan. Det finns några kvar i malmö så skynda er att beställa, ni ångra er inte det lovar jag. Wicked Wine och Unita skriver att det ska finnas drag av lakrits i denna men det hittar jag inga som helst. Undrar om de redan har klingat av sedan tappningen…..

Alla fyra har en gyllengul lätt disig färg med ett fint småbubbligt skum.

Citra: Dofterna är stora av citrus, grape, persika och tropiska frukter med mestadels ananas. Smaken är frisk och fräsh med massor av citrusfrukt och en lätt kvalmig gräsighet. Förvånansvärt kort beska men snygg. Bättre än i Helsingfors.

Nelson Sauvin: Doften är stor av gröna omogna päron, drag av grön omogna krusbär, gräs och en vissa citrusdrag. Smaken är med en snygg kort beska och smak av gråpäron, gammal passionsfrukt, gräsighet och parfym.  Sämre än i Helsingfors. Så här brukar inte Nelson Sauvin dofta/smaka. Skumt !

Bramling Cross: Snygg ren doft av gräs, hö, jord och  ( fan hällde öl på datorn) och lite apelsinchoklad. Smaken är lite småtrist med jordiga toner, gammalt förmultnat hö och lite tropiska frukter. Nä sämre än Helsingfors.

Sorachi Ace : Tunnast doft av alla fyra. Doftar lätt av citrus, kålrot, malt och klara vinösa toner. Den enda som hade en tydlig maltighet i doften av de fyra. Smaken är söt med lätta fruktiga knäckiga drag och en underlig bitterhet i eftersmaken. Denna var den som var sämst i Helsingfors men helt klart den mest intressanta av dessa idag.

Alla dessa känns mycket fräschare än de som dracks i H-fors vilket gör att det känns rätt med att ha väntat att skriva om dem, jag hade nämligen det på känn. Ingen av dem är något man ringer hem till sin mor och berättar om men de är roliga att prova mot varandra. Det gör att det blir en roligare upplevelse. Vill inte betygsätta dem var och en utan säger bara att alla hamnar i spannet mellan 3.20 – 3.60. I ordning från bästa till sämsta :

1. Sorachi Ace – kul och rolig med vinösa toner och en bitter eftersmak, mest balanserad
2. Citra – citra är alltid citra, det räcker för mig
3. Bramling Cross – Trist och typisk brittisk vilket iofs inte behöver vara trist
4. Nelson Sauvign – en favorithumle som i denna smakade mycket konstigt !!!

Personligen är jag glad att se Lunator, den brukar vara trevlig.

Bödeln India Pale Ale – Ale Sverige Flaska (330 ml) 29,90

Grand Cru Belgian Style Dark Ale – Ale USA Flaska (650 ml) 78,60

Grebbestad Lunator – Mörk lager Sverige Flaska (330 ml) 23,00

Guldenberg – Ale Belgien Flaska (330 ml) 26,90

Ichtegems Grand Cru Flemish Red Ale – Ale Belgien Flaska (750 ml) 60,00

Mikkeller Koppi Tomahawk x Odoo Shakiso – Ale Belgien Flaska (330 ml) 39,00

To Øl First Frontier IPA – Ale Belgien Flaska (330 ml) 34,90

Detta är den första i en serie produkter som Spendrups släpper under namnet Brutal Brewing. De säger själv så här i pressreleasen ”Det handlar helt enkelt om väldigt mycket hjärta och skaparglädje. För just det här ölet handlade utmaningen om att göra ett riktigt bra öl till ett bra pris, där Cheap Thrills är ett lysande exempel. Här har bryggmästare lyckats skapa ett försiktigt prissatt lageröl med riktigt hänförande smak, vilket inte är en lätt uppgift. Cheap Thrills har en framträdande humleblommighet från den tyska aromhumlen Tettnanger, en hårig maltkropp, uppkäftig beska samt en tydlig arom av jävlaranamma.”

Ok. En framträdande humleblommighet, en hårig maltkropp, uppkäftig beska och en tydlig arom av jävlaranamma. Då vet Jag vad jag kan förvänta mig av denna

Fint vitt skum som dör snabbt på en vackert gyllene ölkropp. Av den framträdande humleblommigheten i doften känns……ingenting.  En liten doft av sötma och lätt brödighet följt av …….ingenting. Den blommigheten måste ha slagit ut innan den buteljerades i så fall. Tar en klunk och väntar mig en hårig maltkropp. Och jag känner en lätt tunn brödighet. Jaha… den hårigheten måste ha blivit en hårboll i tapplinan och fastnat där. Sedan kommer den uppkäftiga beskan….inte. En för att vara Spendrups relativt lång beska med en klar plåtig karaktär inträder. Den är på inget sätt varken trevlig eller uppkäftig eller har något jävlaranamma i sig. Det jävlaranammat måste ha stannat i en knuten näve i någon persons ficka på produktionen.

Nä, vad är detta ? En ordinär eurolager med en lite högre slutbeska. Lika trist och tillintesägande som många andra.

Brutal Brewing eller gratis kn*lla ? Jo hej du !

The thrill is gone……..

Ett mycket fint fask men kort skum på en ofiltrerad (hefe) kropp i vackra guloranga toner. När man doftar på den hittar man grape, citrus, mango, lichie, mandarin och en kraftig kemisk ton av WC Anka citrus. Va i hela ? Jodå en klar doft av toalettrengöring slår emot mig ur glaset. Smaken är fruktig och jästig med kraftiga mango och lichetoner, lite grape och en otrevlig metallisk obalanserad beska av… ja just det..WC Anka citrus. Alltså jag menar nu att det smakar som den luktar, jag har faktiskt inte smakat WC anka någon gång. Inte ett spår av den klassiska skumbanantonerna, den söta trevliga smaken av vetemalt etc etc.

Nä, detta är faktiskt en av de sämsta veteöl jag smakat. Skadad? Knappast, bara grymt dålig !

Glöm inte vad Garrett Olivers en gång i tiden sa : ”When a brewer says, ‘This has more hops in it than anything you’ve had in your life—are you man enough to drink it?,’ it’s sort of like a chef saying,  ‘This stew has more salt in it than anything you’ve ever had—are you man enough to eat it?’

Snyggt skum som lägger sig länge på en disig kropp (Muddy Water). Dofterna är massiva av tropiska frukter. Grape, citrus, apelsin, ananas, mango och passionsfrukt. Smaken är torr men med massiva inslag av de tidigare nämnda tropiska frukterna. En torr plåtig efterbeska kommer också som jag inte tycker hör ihop med de fruktiga tonerna i smaken.

Känns dessvärre inte balanserad utan bara ihopslängd på en höft. Trist skulle kunnat varit riktigt rolig med tanke på vad de bombat i den.

Sierra Nevada Celebration Ale 2010 släpptes på systembolaget den 1 februari i år (låg mindre efter än vad jag trodde). De släpper en varje år i slutet av året och den har funnits ett flertal år på systembolaget. Det är deras vinteröl, den är på 6,8 procent och det är en amerikansk IPA. den är humlad på vanligt sätt med Chinook, Cascade & Centennial och är dessutom torrhumlad med Cascade & Centennial.

Ett kompakt offwhite skum med en kopparröd kropp på ölen. Skumrester sätter sig likt belgiska kyrkfönster på glaset sidor. Dofterna är stora av nyslaget gräs, grape, citron, aprikos och lite persika. Lätta maltiga dofter av knäck och karamell finns där också. Smaken är höghumlad men mycket balanserad. Massor av citrus, grape, persika och en knäckig sötma. Avslutas med en lång snygg beska som bärs upp av maltsötman.

En snygg amerikansk vinteröl som var förvånadsvärt snyggt balanserad tycker jag. Inget man springer benen av sig för att köpa men bra.

Ölen har ett fint kraftigt skum ovanpå en grumligt ofiltrerad  lätt gulorangefärgad öl. Dofterna är stora av skumbanan, koriander, jäst och lite lemonlime. Smakmässigt är den frisk och trevlig med klara smaker av skumbanan, koriander, lemonlime och lätt sötma. Den avslutas med en lätt metallisk konstig beska.  Ovanligt mycket tyska toner i denna tycker jag och det enda jag saknade i doft och smak var den typiska plåtburkskaraktären i doft och smak. Ja jag vet att jag skrev om metallisk beska men det är inte den jag menar. Jag menar mer den doften man har när man öppnar en konservburk med tex champinjoner och stoppar näsan i burken på en gång.

En inte helt otrevlig produkt men inte heller något att jubla över. Finns många betydligt bättre och roligare veteöl på den svenska marknaden. Dock en av de bästa jag druckit från danmark som är bryggda i skottland.

Färgen på ölen är mörkt gyllenorange och den har ett kompakt fint skum som ligger länge.  Dofterna är små men trevliga av malt, knäck, lite sötma och drag av torkad frukt. Smakmässigt är det en massiv maltighet uppblandad med torkad frukt, lite sötma och en trevlig knäckighet. Den avslutas med en snygg trevlig beska.

Oj, den här gillade jag. En mycket trevlig öl att dricka som den är eller som mat öl. dessvärre så släpptes bara 960 flaskor i sverige så det blir att skynda i morgon och försöka få tag på några fler.

Skummet är massivt och fint på en ljusgul kropp. Doften är liten men trevlig med drag av malt och små lätta drag av citrus och en lätt humlighet. Smaken är balanserad och trevligt lätt med en torr kropp som följs av en plåtig humlebeska.

Vad tyckte jag då ?

En balanserad och lättdrucken pilsner. Ett bra val om man inte vill ha något som är så kraftigt men som ändå smakar lite mer än en vanlig stor stark. Borde fungera mycket bra som en matöl också. Tycker dock att de kunde vågat ta ut svängarna lite till. Tror inte att de hade förlorat på det.